Where the streets have no name
Så var det den 4:e juni och därmed plötsligt den sista dagen på båten... En ny dag och en ny plats. Jag gillar verkligen när man lägger sig på en plats och vaknar någon annanstan. Det kan vara allt från nattbussar och nattåg till i detta fallet båt. Så när vi vaknade hade vi kommit fram till Nordvågen som ligger på den norra sidan av Blomstrandhalvön.
Intressant fakta om Blomstrandhalvön är att det faktiskt är en ö. När den fick sitt namn gick Blomstrandsglaciären så långt ut att den tänkte havet. Nu när isen har krymp ser man att det är en ö och ingen halvö som man först trott. Efter frukost så gick vi iland på ön vid en plats som kallas Camp Mansfield efter grundaren som försökte bryta marmor här. Där finns fortfarande kvar två stugor och en del av utrusningen från den tiden. Senare började platsen kallas för New-London vilket är det offeciella namnet på platsen idag. Namnen Blomstrand kommer från en svensk geologist som var där på en expedition 1861.
Då vi var första gruppen iland och vi hade tid över bad guiden oss alla bara sitta ner, tysta och njuta och bara smälta allting. Till och med kameran fick vila lite ;)
Utsikten vid frukosten.
Någon som vill bo här?
Fåglar trivs iallafall ;)
Hittade en till :)
Utrustning som är kvarlämnad.
Renarna är orädda och denna kom väldigt nära - närmare än den är på just denna bild.
Här bröts det marmor.
Hejhopp!
Allting är bara lämnat och idag är det kulturarv och får inte flyttas.
De vanligaste blommorna på Svalbard.
Ribbåtarna vi åkte i land med när det inte fanns en hamn - i denna åker Lovisa :D
Ribbåtarna hissas upp.
Efter lunchen var vi framme i Ny-Ålesund då det låg väldigt nära. Ny-Ålesund är världens nordligaste samhälle. Vi fick en guidad tur där vi fick reda på mer om Ny-Ålesunds tid som ett gruvsamhälle innan det blev ett viktig forskningscenter. Under 1920-talet var världes ögon riktade mot Ny-Ålesund då det var härifrån äventyrare försökte nå Nord Polen.
Såg en säl från båten :D
Inga mer ribbåtar utan i Ny-Ålesund fanns en riktig hamn. Så här är Markus och Lovisa framför båten.
Tuff tuff här kommer tåget ;) (det används inte längre idag)
Ny-Ålesund.
Utrusning från gamla telegrafen.
Stopp!!
Kolgrottorna hade stora problem i Ny-Ålesund och efter en stor explosion femte november 1962 då 21 personer dog stängdes gruvorna där helt. Totalt förlorade 82 människor sina liv i dessa gruvor. De skyllde olyckan 1962 på den norska staten och deras premiärminister och hela regeringen sa upp sig som följd av olyckan.
Ännu en fin fågel :)
Här fick man följa vägarna och se upp var man satte fötterna då det pågår mycket forskning. Även mobilerna skulle vara på flygplansläge.
Tillbaka på båten var det kl 17:00 dags för ett avskedsmöte. Vi som badat fick ett diplom och alla fick diplom för att ha korsat den 80:e breddgraden. Därefter njöt vi av den sista middagen på båten och vid midnatt fick vi uppleva riktig midnassol för första gången under resan. Vid 01 la vi till i hamnen och en del skulle flyga hem direkt med planet på natten. Men vi gick och la oss för att få lite sömn innan vi lämnade skeppet vid 8-tiden. Då tog bussen oss som var kvar till våra boende. Vi hade nu bytt och åkte därför till Haugen Pensjonat där vi spenderade den sista natten.
Favoritställningen!
Skål för fantastiska dagar!
Köpte ett vykort till mig själv :)
En av alla stormfåglar som följde båten.
Nere i maskinrummet.
Midnattssol!
Framför sista nattens boende.
Men ingen rast och ingen ro. Efter att ha lämnat väskorna blev jag, Lovisa och Markus hämtade av en ny buss. Denna gång var det dags att vandra! Dagens mål var Trollsteinen. Då där var mycket snö så var det bara till att ta på sig snöskorna - vilket jag inte har gått i tidigare. Det gick ganska bra att gå i dem tyckte jag med guiden satte av i ett rasande tempo.
På väg upp!
Eller ner?
Då det var väldigt dimmigt så bestämde vi efter en bit på vägen att lägga om rutten. Detta då vi inte ens såg toppen på Trollsteinen och inte så kul att gå hela vägen och sen inte se något. Istället tog vi lunchpaus och gick ner i en isgrotta. Det var smalt men så fint där nere! Därefter gick vi till Sarkofagen som är en lägre utsiktspunkt. Där hade vi utsikt över Longyearbyen och Adventdalen.
Lunchpaus :D
Här kröp vi ner...
Men det var riktigt fint i isgrottan!
Även om bilderna inte gör det hela rättvist.
Detta är inget för de med klaustrofobi.
Fint!
På toppen vid Sarkofagen :D
Min klassiska pose ;)
Sedan var det dags att börja traska neråt. Lättare sagt än gjort men till sist var vi nere. Vi valde då att promenera tillbaka till vårt boende då det inte var så långt. Vi åt några mackor och lite kakor och tog det lugnt en stund vilket var väldigt skönt. Då vi fått en hel lägenhet med kök och badrum så var det lite segt att gå ut sen igen. Men det fick vi göra. Valet denna gång föll på Svalbar där jag åt en smarrig hamburgare. Därefter tog några av oss en promenad nerom byn bort till linbanecentralen. När vi kom tillbaka spelade vi kort och gick ut vid midnatt och kollade på solen. Då var det riktigt fint väder - nästan så jag blev sugen på att göra ett nytt försök att nå Trollsteinen ;)
Svalbardsrenen på nära håll!
Gott med mat!
Den bästa systern man kan ha har jag <3
Framför promenadvägen till flygplatsen - men vi kände att det var lite långt.
Spåren från gruvsamhället finns kvar.
Varning för kängeru?!
Kyrkan i Longyearbyen framför linbanecentralen som inte används längre.
Riktigt härligt väder vid midnatt!
Vill inte härifrån riktigt än!
Efter en god natts sömn och en liten sovmorgon tog vi vår sista promenad i Longyearbyen och jag passade på att köpa hem en souvenir. Sen gick flygbussen till flyget och resan hem var påbörjade. Planen gick i tid och mellanlandningen i Oslo gick smidigt. Alla väskorna kom nästan på rad och därefter tog vi bussen till parkeringen och bilen. Då tågen strulade var det väldigt skönt med bil!
Ser man en lekplats så måste man ju testa ;)
Tillbaka där resan började.
Hejdå Svalbard och tack för en riktigt häftig resa!!
Hemma hos Lovisa i Bjärred bjöds det på grillad korv och rabarberpaj innan vi åkte hem och ännu en resa var slut. Men minnena finns kvar <3
Hoppas ni har tyckt det varit roligt att läsa om min resa till Svalbard. Själv har jag tyckt det varit riktigt roligt att skriva och kolla igenom bilderna från resan. Dock har jag en del jobb kvar med bilderna - men det är bara roligt och gör att minnena från resan kommer tillbaka ännu en gång. Hela resan till Svalbard skiljer sig så mycket från den sortens resor jag brukar göra, men jag har definitivt fått blodad tand. Nästa resa går dock till värmen. Inte till Thailand tyvärr men jag har en känsla av att det kommer bli en riktigt bra resa - även om den blir lite lugnare än resan till Svalard ;)
Ta hand om er så hörs vi snart igen!
Kram